Examensarbete om läcksökning med drönare
Publicerad: 1 juli, 2020
Gustav Stehag skrev sitt examensarbete om läcksökning med drönare. Foto privat.
Gustav Stehags examensarbete vid YH-utbildningen vid Miljö & VA-teknik i Ludvika var en litteraturstudie som handlade om läcksökning med hjälp av IR-kamera och drönare. Och det kan han tänka sig arbeta med i framtiden.
- Absolut, det har varit ett väldigt givande arbete att skriva och man känner att man gör någonting som i framtiden kanske kan gynna branschen.
Att examensarbete skulle handla om inspektion med drönare hade Gustav bestämt tidigt, men dagen innan han skulle följa med på en inspektion blev praktiken avbruten på grund av coronaviruset. Istället blev det en litteraturstudie.
Hur gick du tillväga för att skriva ditt examensarbete?
- Jag började med att titta på klipp på Youtube av intervjuer med en tekniker och en representant för vattenbolag som arbetar med metoden i England. Namnen på dessa har jag sedan kontaktat via e-mail och ställt frågor till och lagt fram egna teorier som besvarats. Under tiden läste jag även studier som blivit gjorda på ämnet sedan tidigare, frågor som uppstod utifrån dessa har jag ställt till kontakterna i England.
Gustav gjorde sedan själv intervjuer som underlag till examensarbetet.
- Jag har intervjuat en tekniker som arbetar med metoden på ett inspektionsföretag och en support manager på läckagedepartementet på ett vattenbolag som har varit med och utvecklat metoden i England.
Varför valde du en litteraturstudie som handlar om läcksökning med hjälp av IR-kamera och drönare?
- Där jag hade min praktik hade dom en undervattensdrönare för att göra inspektioner av ytvattentäkter. När jag fick reda på detta blev jag intresserad direkt och bad om att få följa med på en inspektion. Den skulle ske på en fredag, på torsdagen blev praktiken avbruten på grund av Covid-19.
- När det var tid att välja ämne till examensarbetet så visste jag direkt att det skulle vara något om drönare, men inte riktigt vilken vinkel jag skulle ha. En dag satt jag och bara skrev in lite olika sökord på Youtube och fick fram en klipp när dom gjorde inspektion i England med drönare utrustad med IR. I intervjun sa dom att metoden passar bäst när det är kallt ute och i Gävle som jag kommer ifrån är det ju ofta ganska kallt så jag tänkte att kanske kunde det vara kul att kolla lite närmare på om det skulle kunna fungera även här och i minusgrader vilket det sällan blir i England.
Faktorer som påverkar
De slutsatser som Gustav Stehag kom fram till i examensarbetet kan listas enligt följande med de faktorer som påverkar metoden:
- Väder
- Årstid
- Tid på dygnet
- Kamerainställningar
- Emission
- Jordtyp
- Grundvatten nivå
- Underliggande avloppsrör
- Förståelse i termografi
- Flygsäkerhet
- Optimala flygförhållanden är höst och vår, innan soluppgång och vid en temperatur på runt 5 grader. Jag menar dock att kalla (1 till 15 minusgrader) snöfria vinterdagar hade fungerat minst lika bra om inte bättre då temperaturskillnaden mellan marken och vattnet i ledningen är ännu större, vilket gör det enklare för kameran att upptäcka. Detta är bara en teori, men den stöds av intervjuade personer i England.
- Jag vill speciellt lyfta fram förståelse i termografi och hur viktigt det är att på rätt sätt kunna med hjälp av kameramjukvarans analysverktyg tolka det kameran filmar. Läckan ser man inte när man utför inspektionen utan efteråt i datorn.
Säkerhetsfaktorn i stadsmiljöer
Även om det finns underlag på att metoden fungerar i stadsmiljöer så är det först och främst säkerhetsfaktorn som spelar in. En drönare som faller från runt 12 meters höjd kan leda till personskador eller till och med dödsfall.
- Det finns metoder som är enklare, mer träffsäkra och säkrare att utföra i städer. Andra faktorer att ta hänsyn till är objekt i gatubilden, så som bilar, bänkar etc, dessa skymmer gatan för kameran och gör materialet svårtolkat.
- Jag anser att metoden passar bäst i rurala miljöer där man på kort tid kan undersöka större områden och fokusera på större läckor som syns tydligt på kameran, detta skapar mindre osäkerhet när beslut om dyra grävningar ska fattas. Metoden är långt ifrån perfekt, men under rätt omständigheter och med god förståelse i termografi så menar jag att det är något även vi i Sverige kan anamma.
Är det här något som du skulle kunna tänka dig jobba med i framtiden?
- Absolut, det har varit ett väldigt givande arbete att skriva och man känner att man gör någonting som i framtiden kanske kan gynna branschen.