Utläckage

Enligt Svenskt Vattens statistik är det genomsnittliga läckaget i Sverige 17 procent av levererat dricksvatten. Ett läckage på 17 procent kan förklaras med att det sitter ett hål stort så som tvärsnittet på en tändsticka på knappt var tredje kilometer vattenledning. Ett läckage som totalt motsvarar ca 238 vattenfyllda Globen arenor!

Större läckage upptäcks ofta snabbt då vattnet troligt blir väl synligt på marken då det svämmar över. Men midre läckage kan pågå under en väldigt lång tid och därmed i mängd vatten växa till en mycket större förlust. Även det i ledningen aktuella vattentrycket påverkar storleken på läckaget.

Tabellen nedan visar hur stor förlusterna blir vid olika storlekar på utläckaget och vid ett vanligt förekommande vattentryck.
(information från Svenskt Vattens publikation P107)

Utläckage kan förenklat delas upp i två kategorier

Akut läcka

Utläckage som uppkommer hastigt och ofta vid ett högt flöde och upptäcks i många fall snabbt eftersom vattnet då ofta tränger upp i markytan och/eller ger upphov till störningar hos brukare i form av försämrat vattentryck och/eller påverkan på dricksvattenkvalitet. Trots att flödet är stort, blir den totala läckagevolymen oftast relativt liten eftersom läckaget snabbt identifieras och åtgärdas.

 Dold läcka

Utläckage som ofta uppkommer vid ett mindre, men ofta gradvist ökande, flöde. Dolda läckor ger initialt inte upphov till märkbara störningar förrän efter en tid då läckaget tilltagit till en sådan grad att läckaget blir akut - dolda läckor är därmed svåra att upptäcka utan aktiv läcksökning. Dolda läckor kan pågå under en lång tid och därmed ge upphov till stora vattenförluster. I många fall har läckor som till synes uppfattas som plötsliga/akuta i själva verket pågått i det dolda under en tid, i vissa fall flera år, innan de upptäcks i samband med att de ”går upp” och blir akuta olägenheter.

 Aktiv läcksökning

Aktiv läcksökning innebär att läckage detekteras, lokaliseras och repareras i ett tidigt skede när det fortfarande är dolt. Ungefär 70 - 80% av det totala läckaget i ett genomsnittligt dricksvattenrörnät beräknas vara i form av dolt läckage (International Water Association).

Förbättra läckagekontrollen

En korrekt mätning och uppföljning av utläckaget är en förutsättning för att fastställa vilka insatser och resurser som behövs för att effektivt hantera och minska vattenförlusterna.

(information från Svenskt Vattens publikation P107)

Det första steget för att kunna avgöra omfattningen av det verkliga utläckaget är att beräkna vattenbalansen. Följande uppgifter behövs för beräkning av en korrekt vattenbalans:

  • Producerad volym (total leverans)
  • Köpt och såld volym (från/till externa leverantörer)
  • Förbrukad/debiterad volym
  • Egenförbrukning i distributionen
  • Omätt leverans, t.ex. brandvatten.

I figuren nedan visas olika komponenter i vattenbalansen för dricksvatten. Definitionerna har utvecklats av International Water Association, IWA. Utläckage kan även benämnas ”Svinn” och båda begreppen används ibland helt felaktigt för producerat vatten som ej är debiterat. Dylika begreppsförvirringar kan ge en helt felaktig bild av begreppet ”Verkligt utläckage”.

 Förklaring till begreppen i figuren ovan:

  • Leverans = producerad volym vatten som levereras till ledningsnätet
  • Tillåten förbrukning = all förbrukning utom otillåten.
    Vattenförluster = summan av verkligt och skenbart utläckage samt otillåten förbrukning
  • Debiterad förbrukning = all förbrukning som debiteras, både mätt och omätt
    Icke debiterad förbrukning = kan vara mätt eller omätt
    Skenbart utläckage = ingår som en del i förlusterna, men är inte verkligt utläckage

Verkligt utläckage

  • Debiterad och mätt förbrukning = hushåll, industrier, allmän förbrukning

Debiterad men omätt förbrukning = kan t.ex. vara sommarvatten

Odebiterad men mätt förbrukning = t.ex. uttag av brandvatten vid brandstationer, provisorisk vattenförsörjning via slang med kontinuerlig spolning, fasta provtagningsplatser, renspolning av avloppsanläggningar, reservoarrengöring, slang som står på ”spol”, vatten för provtryckning och vatten för mätarkalibrering. Kan också vara brandvattenuttag.

Otillåten förbrukning = är stöld och skall inte tillåtas
Mätarfel = abonnentmätare som underskattar flödet vid låg förbrukning. Kan också vara felaktig registrering av leveransmätare vid vattenverken
Utläckage på överförings- och huvudledningar
Utläckage och bräddning reservoarer
Utläckage på serviser

  • Volym som ger intäkter
    Volym som inte ger intäkter

Verkligt utläckage innebär vid tillräcklig försörjningskapacitet en ekonomisk förlust motsvarande produktionskostnaden, men det skenbara utläckaget och icke debiterad förbrukning innebär en ekonomisk förlust som motsvarar försäljningspriset.

Olika nyckeltal för redovisning av utläckage

Volymen vatten som läcker ut i ett ledningssystem är en viktig indikator för att kunna följa läckageutvecklingen över tid och tillhandahåller information om det övergripande skicket på ledningsnätet.

Läckagenivån i ett ledningsnät kan beräknas på olika sätt, de vanligast förekommande nyckeltalen är:

  • % - utläckagevolym som andel av levererad volym till dricksvattennätet
  • m3/km huvudledning och dygn – utläckagevolym per längd huvudledning och tidsenhet
  • Infrastructure Leakage Index (ILI) – verkligt utläckage som andel av oundvikligt läckage

Dricksvattendirektivet förespråkar att läckage ska beräknas enligt Infrastructure Leakage Index (ILI).