Hittar läckor med sensorer i vattenmätarna
Publicerad: 30 juni, 2023
På en bild ur analysprogrammet syns en läcka som uppstod 18 december och lagades 20 december utan att den kommit upp till markytan. Bild:Vakin
Ett allt större fokus läggs på läcksökning i VA-ledningsnäten, både in- och utläckage. Skälen är att ledningsnäten i Sverige börjar bli ålderstigna samtidigt som underhållet varit bristfälligt under en längre tid. Att både hitta och förebygga läckor har därför blivit ett prioriterat område hos ledningsnätsägare.
Det finns flera olika vägar att gå för att bygga upp ett systematiskt och effektivt läcksökningsarbete, på Vakin har man valt att bygga sitt system kring inbyggda sensorer hos kundernas vattenmätare.
- Vi skulle ändå byta ut många vattenmätarna i våra kommuner från de äldre mekaniska till nya digitala ultraljudsmätare där det går att läsa av vattenförbrukningen i princip i realtid. Det visade sig att det gick att få sådana som också hade sensorer som lyssnar på bruset i vattenledningen, kunden så vi valde att satsa på sådana överallt där vi byter vattenmätare. Det innebär att vi för närvarande har över 7000 sensorer hemma hos hushåll och andra kunder som hela tiden ger oss mätdata som vi kan analysera, berättar Peter Hoppstadius Eriksson som är arbetsledare för det förebyggande underhållet och för mätarservice på Vakin.
Genom de sensorerna kan de identifiera läckor tidigt och sätta in planerade åtgärder som hindrar större läckage och de slipper även extra kostnader för akuta lagningar av läckor
Samarbete mellan kommuner
Vakin är ett driftbolag som hanterar VA-ledningsnäten i kommunerna Umeå, Nordmaling och Vindeln, varje kommun har sina egna anläggningsbolag medan Vakin sköter driften av ledningar och anläggningar i alla tre kommunerna.
- På det sättet kan vi samla spetskompetenser hos oss som kan användas av alla tre kommuner. Umeå är en stor kommun och skulle kanske klara sig själva, men både Vindeln och Nordmaling är mindre kommuner som skulle få svårare att tillhandahålla den kompetensen var och en för sig. Som jag ser det är det en väldigt bra modell att mindre kommuner samverkar om kompetenser som ju är en bristvara idag.
Läckagekontroll kräver strategiska beslut
Peter Hoppstadius Eriksson hoppas att fler ledningsnätsägare börjar tänka i mer strategiska banor, inte minst när det gäller vilken väg de ska välja för läckagekontroll inom VA.
- Det finns flera olika vägar och vilken man väljer beror på de egna förutsättningarna, både geografiska och ekonomiska, och beslut om vilken väg man ska gå måste ligga på en strategisk nivå.
Det finns i princip två huvudvägar att gå, antingen genom att kontrollera flödena på olika punkter i ledningsnäten eller genom ett sensorsystem som lyssnar ledningarna. På Vakin har de alltså valt sensorsystem och analyserar och tolkar avvikelser i mätdata som de får in varje dygn.
- Vi har också byggt upp en stor bilddatabank genom att vår entreprenör som byter vattenmätare fotograferar alla anläggningar där mätare byts. På det sättet kan vi avskriva misstänkta ljud som kommer in via sensorerna om vi på bilder ser att de sensorerna sitter nära en ventilationsanläggning eller andra störande ljudalstrande fenomen. På det sättet behöver vi inte åka ut i onödan och söka vidare efter en läcka.
Kombinerar olika verktyg för att hitta läckor tidigt
Om de efter kontroll via bildbanken konstaterar en avvikelse i data från sensorerna har de även en typ av läckloggar som kan placeras ut på olika ställen i ledningsnäten och kan via dem göra en mer precis geografisk bestämning av var en potentiell läcka finns.
- När vi väl identifierat ett avgränsat geografiskt område så åker ett par av våra driftstekniker dit och gör en manuell avlyssning för att ta reda på mer exakt var läckan är. Så även om vi använder mer digitala verktyg så innebär inte det att behovet av kunniga driftstekniker kommer minska, men deras arbete kan däremot effektiviseras.
När de väl vet var en läcka finns och har upptäckt den relativt tidigt så kan de planera för vilka åtgärder som är bäst för att stoppa läckan.
- Att jobba på det här sättet med en kombination av sensorer i vattenmätarna, bildbanken och läckloggarna ger stora besparingar på både transporter och arbetsmiljö. Att vi kan hitta läckor på ett tidigt stadium och genomföra planerade åtgärder i stället för akuta lagningar av läckor gör också att vi kan optimera metoder för åtgärderna, något som ibland innebär att vi kan använda schaktfria tekniker som spar både miljön och ekonomin.
Framtida behov av AI
Peter Hoppstadius Eriksson ser också framför sig ett ökat behov av att använda AI-tekniker för att hanterera det stora flödet av mätdata.
- Ett AI-hjälpmedel kan jobba dygnet runt med analys och tolkning av alla inkommande data vilket skulle frigöra vår personal från den typen av uppgifter. De kan i stället jobba mer effektivt med förebyggande underhåll och förnyelse av ledningsnäten så läckorna på sikt blir allt färre.
Han konstaterar också att mätare med sensorer ger en positiv effekt på alla avdelningar hos ledningsnätägarna, från kundtjänst till ekonomiavdelningen.
- De data som samlas in ger information som också ger underlag för att jobba mer strategiskt i hela organisationen. Ledningsnätägare måste förstå att läckagekontroll är något som hela organisationen måste jobba med, det går inte att bara lägga ut det på några i driftspersonalen. Det viktiga är att besluten som rör hur man jobbar med detta måste upp på en strategisk nivå, hos cheferna.