Minskat läckaget i VA-systemet med 25 procent
Publicerad: 16 september, 2024
Exempel på en flödesmätare. Bild: Kretslopp och Vatten
I Göteborg har kommunens VA-organisation Kretslopp och Vatten lyckats med att minska läckaget i ledningsnätet betydligt de senaste åren. Det har skett genom att bland annat jobbat systematiskt med införande av mätzoner och att utveckla en digital modell som hjälp vid läcksökningen.
Behroz Haidarian och Andreas Andersson har varit delaktiga i arbetet med förbättrad läcksökning under åren och konstaterar att det inte är några speciella hemligheter de jobbat med utan bara välkända tekniker som de kanske genomfört mer systematiskt.
- Det vi gjort har uppenbarligen fungerat. Vi har valt att använda nyckeltalet kubikmeter per huvudledning och dygn när vi mäter läckage och det talet har gått ner från ca 20 för ett antal år sedan till ca 15 år 2023. Den minskande trenden verkar också hålla i sig då vi nu är nere på ca 14 sett över en 12-månadersperiod, berättar Behroz Haidarian, verksamhetsutvecklare med fokus på digitalisering vid Kretslopp och Vatten.
Ökat antalet mätzoner betydligt
Sedan 2015 har de systematiskt byggt ut mätzoner och får på det sättet betydligt bättre kontroll på hur mycket vatten som levereras till varje område. Den mängden kan de sedan jämföra med hur mycket vatten som används och betalas för i varje område.
- I dagsläget jämför vi leveransflödena i zonerna med fasta larmgränser som är baserade på antal folkbokförda och huvudledningslängden i varje zon, för att upptäcka läckage På det sättet kan vi ringa in läckaget och dessutom hitta och laga det tidigare. Jämförelse med faktisk kundförbrukning i varje zon kommer vi kunna göra först när vi byggt ut med smarta vattenmätare.
När de började jobba mer med mätzoner upptäckte de ett par riktigt stora läckor som troligen stått och läckt under flera år.
- Det rann ut ca 70 liter per sekund, vilket motsvarar fyra badkar per sekund, vilket är väldigt stora mängder, förklarar Andreas Andersson, tidigare jobbade han ute på fältet med läcksökning, numera är det mer planering från kontoret.
Utvecklat en digital modell
Han fortsätter med att berätta att ytterligare en sak som förbättrat läcksökningen är en digital modell som Behroz Haidarian utvecklat. I modellen lägger de in olika egenskaper och nyckeltal för ledningar, som material, ålder och även jordart där de ligger.
- Den digitala modellen lägger vi över våra ritningar på ledningsnätet och får fram en karta med olika färger på ledningarna beroende på hur stora riskerna är för läckage i dem. Det är en väldigt noggrann modell, vi kan ringa in ledningar på en viss gata där läckagerisken är stor och sedan fokusera vårt fältarbete med läcksökning dit.
Modellen har de validerat under en längre period och den visar sig stämma till ca 90 procent. Det innebär att 9 gånger av 10 åker de direkt till en läcka och kan snabbt hitta den och åtgärda den.
- Den modellen sparar inte bara vatten utan även tid och kostnader för bilkörning och onödigt fältarbete, konstaterar Behroz Haidarian.
Ny teknik för läcksökning
Utvecklingen har också gått framåt mycket när det gäller läcksökningsutrustningar, men det är fortfarande ont om utrustningar som kan lyssna av ledningar med stora dimensioner eller de som är i plast.
- Men för mindre ledningar som inte är av plast finns ny teknik där man kan lyssna elektroniskt vilket höjer volymen på flödet från läckan och gör det enklare att identifiera och lokalisera den. Förut kunde man bara använda örat, med elektroniken ökar känsligheten och man kan höra läckan på betydligt längre avstånd, förklarar Andreas Andersson.
De tittar också lite på ny teknik som skulle kunna lyssna av plastledningar, men den tekniken är inte riktigt där ännu, men kommer definitivt behövas framöver.
Fortsatt systematiskt arbete
Arbetet fortsätter med att utöka antalet mätzoner. 2011 hade de 42 mätzoner, nu har de 142 och framöver kommer det bli ännu fler.
- Målet är att hela ledningsnätet ska bli indelat i mätzoner. Vi kommer även jobba med att förbättra beslutstödsystemet för att kunna få ut bättre analyser av de värden som samlas in från alla flödesmätare i zonerna, berättar Behroz Haidarian.
De kommer även att införa smarta mätare i fastigheterna, de är just nu inne i ett utvärderingsskede där de testar olika fabrikat etc.
- Det händer mycket på mätarsidan nu, flera funktioner adderas som avlyssningsutrustning och tryckmätare. Får vi in mätare i hela systemet kan vi få exakta värden på hur mycket vatten som faktiskt används, som säljs, och därmed även mer korrekta data på storleken på läckagen.
De tittar också på möjligheterna med att kunna zonoptimera exempelvis trycket, att kunna ha olika tryck olika tider på dygnet, exempelvis sänka trycket på natten och därmed spara vatten.
- En sådan åtgärd skulle även minska belastningen på ledningarna och därmed öka deras hållbarhet.